Familj

Teresa kidnappades som barn – nu har hon träffat sin mamma efter 34 år

Annons
av extraextra
22 december, 2019
Annons

Teresa Lindberg trodde i 34 år att hennes biologiska mamma inte ville ha henne.

I våras vände allt hon trott upp och ned.

Annons

Hon fick kontakt med sin biologiska familj i Chile och fick veta sanningen om hur hon stulits och adopterats till en familj i Sverige.

Nu är hon tillbaka i sitt hemland för att få träffa sin biologiska familj.

– Jag är förbannad. All min smärta, allt jag trott om min familj, all min ensamhet, har varit en lögn, säger Teresa.

På den stora gula skylten står det på svenska:

”Välkomna Teresa och Simon”.

Teresa Lindberg har kommit till Chile och bakom skylten finns kvinnan som födde henne, bredvid finns Teresas syster och systerson.

För 6 månader sedan fick 35-åriga Teresa veta att allt hon tidigare trott om början på sitt liv, om adoptionen till Sverige och om sin biologiska familj var en lögn.

Det var blandade känslor att krama om sin mamma och syster. Teresa är en av de adopterade i Sverige som misstänks ha tagits från sin biologiska familj på illegala sätt.

– Jag är inte adopterad, jag är stulen, förklarar Teresa.

Bildkälla: Privat

Trodde hon kom till av våldtäkt

Det har varit en lång resa fram till dessa v eckor på besök i Chile. Teresa Lindberg adopterades som spädbarn av sin mamma och pappa och växte upp på Gotland. Under sin uppväxt pratade familjen öppet om adoptionen, men inte om allt.

När Teresa var 14 år gammal råkade hon komma över sina adoptionspapper – där de står att hon var ett resultat av en våldtäkt.

– I mina papper står det att min mamma blev våldtagen och gravid. Att hon inte visste vem mannen var och att hon inte ville ha mig, säger Teresa.

Bildkälla: Privat

Har varit osäker

Under åren har Teresa känt sig osäker, en känsla av att någonting med hennes adoption inte stämmer. Sedan under 2017 kom de första rapporterna om att barn i Chile misstänks ha stulits och adopterats utomlands under 70-, 80-, och 90-talen – flera av de fallen kunde kopplas till Sverige.

Hon tog del av historier från andra som hade adopterats från Chile och insåg att hon som bebis var inskriven på samma chilenska adress som många av de andra – en socialarbetares. Hennes mammas underskrift fanns inte någonstans – då började hon söka och det gick snabbt.

Adresser som uppgetts i adoptionspappren stämde och hon fick hjälp av en kollegas väninna i Chile att hitta sin mamma.

De pratade med varandra för första gången den andra april i år, via WhatsApp.

– Jag fick hjälp av min kollega som kan spanska. Det första jag frågade om var min pappa, om vad som stod i pappren. Hon sa att det inte stämde, att min pappa hete Enrique, att de älskade varandra. Hon sa ”jag älskade dig, jag ville ha dig”, berättar Teresa.

Bildkälla: Privat

”Så mycket ångest och självhat”

Mammans berättelse av det som hänt fortsatte:

– Hon har berättat att hon och jag kommit hem från BB och låg och sov. När hon vaknade var jag borta. Min morbror har erkänt för familjen att han tog mig, sa att det var för många munnar att mätta. Där jag lämnades var det uppenbarligen ingen som ifrågasatte.

– Jag tror att man lagt in mardrömshistorier för att vi inte ska orka eller våga söka upp våra biologiska föräldrar, säger Terese och syftar på uppgiften om den påstådda våldtäkten.

– Men att sedan jag var 14 trott att jag var resultatet av en våldtäkt har gett mig så mycket ångest och självhat, det har påverkat mitt liv så mycket. Jag har varit livrädd för att kontakta mamma för tänk om jag påminner om det hemska, tänk om jag har våldtäktsmannens näsa? Så var det en lögn.

Familjen känner sig bestulna

Teresa är arg, ledsen och chockad över det hon nyligen fick veta. Resten av familjen både i Chile och i Sverige har svårt att ta in den riktiga historien.

– Min mamma i Sverige ser pengarna hon och pappa betalade för adoptionen som blodspengar. De trodde de gjorde något gott men har blivit bestulna på en familj. Hon är den jag ser som mamma, men samtidigt är jag stulen från någon annan.

– Min biologiska mamma känner sig rånad. Jag är redan vuxen, uppfostrad av en annan kvinna, kan inte hennes språk.

Bildkälla: Privat

Hon vill inte längre vara adopterad.

– Jag vill annullera min adoption, för jag är inte adopterad, jag är stulen. Men det får jag inte. Det handlar inte om att jag inte älskar min svenska familj, utan att jag är ett traffickingoffer.

Mötet i Chile, dit Teresa åkte med sin sambo för att spendera några veckor med den chilenska familjen, har varit väldigt svårt.

– När vi möttes på flygplatsen pussades och kramades jag och min lillasyster och började gråta. Men min biologiska mamma tycker fortfarande att det är väldigt jobbigt. Hon vågar inte riktigt. Hon har ju trott att jag varit död hela tiden.

Det hela har förändrat hennes liv, både känslomässigt och ekonomiskt.

– Jag kommer hälsa på i Chile så ofta jag kan, och det är dyrt. Allt det här har förändrat min livsplan. Jag vill ha tre barn. Nu måste jag inse att jag kanske bara kan ha ett, för att ha råd att träffa min familj. 

Hon vill även se mer stöd för adopterade.

– Jag vill att Adoptionscentum och myndigheterna tar sitt ansvar och aktivt hjälper de som vill utreda sin adoption. Jag och alla andra som blivit stulna, även från andra länder än Chile är offer. Som det är nu är vi offer som hjälper offer. 

Dela på Facebook
Annons